Hej världen!

 

Det var så himla längesedan jag va inne här. Jag kommer knappt ihåg hur mitt liv såg ut då? 2015 känns som en evighet sedan och om sanningen ska fram så känner jag personligen att mitt liv började 2016, eller snarare i slutet av 2015. Efter all skit som hände och hur jag kände i mig själv, så kunde jag inte ha mött han tidigare. Min räddare. Som får mig att tro på mig själv, mer och mer för varje dag.

 

En julfest och guitar hero, vem hade kunnat ana att det skulle sluta med att jag mötte min själsfrände, min stora kärlek och bästa vän? Det har varit han och jag sedan dess och jag kan inte vara lyckligare. Han får mig att orka fortsätta kämpa när allt känns mörkt och han får mig att orka med mig själv. Jag blir lika förbluffad och framför allt tacksam varje dag, över att han faktiskt orkar med mig och mina svängar. Jag älskar dig så mycket Andreas, tack för att du finns.

 

Om fyra dagar flyttar vi även till vårat älskade radhus. Hejdå usla hyresrätt och HEJ VERKLIGHETEN! Det är så mycket som ska fixas och donas med!! Tapetsering, måla, möbler som ska fixas till och framförallt, utplaceringen av allt nytt vi har handlat till!!! Så jävla pepp är jag. Jag och min familj ska bo i hus. Så overkligt men sant!!