Det som ligger i största fokus i mitt liv just nu är att ta mig ifrån Östersund. 

Jag har aldrig känt mig hemma här och har sedan första dagen jag flyttade hit, känt att jag bara vill bort. Jag flyttade hit för att min dåvarande pojkvän inte ville flytta någon annan stans, utan bo där han hade sitt liv. Så jag gav upp mitt och flyttade helt enkelt. 

I början gick det väl någolunda bra då man hade den nya första lägenheten att tänka på och allt spännande som kom med det, sedan kom Simba in i mitt liv. Efter allt lagt sig och man inte kunde hålla tillbaka känslorna längre om att man inte trivs, så kunde jag sitta och gråta för mig själv. Jag ville bara här ifrån. Jag hade inget eget liv här. 

När det förhållandet tog slut började jag planera mitt nya liv som nu låg framför mig, städer/länder jag skulle söka jobb i osv. Det vart stop med det då jag vart förälskad, så jag la allt åt sidan och levde kvar här, utan tankar på vad jag ville. Efter det tog slut och jag vart ensam, så kände jag att jag var tvungen att sätta bollen i rullning. Så jag ringde och sade upp min lägenhet, bara för att make a mark för mig själv, så att det inte skulle finnas något som håller en tillbaka. Sedan började jag söka jobb. 

Det svåraste med allt har varit det här med jobbet jag har nu. Jag har inte vetat hur jag ska hantera det, då det känns som ett backstab. Plus att det går emot all min moral att säga ifrån sig ett jobb när man väl har ett, med tanke på hur många det finns där ute som är arbetslösa osv. 

Dagen kom och jag ringde till min kontaktperson/chef på bemanningsföretaget som jag arbetar hos och vi bestämde ett möte. Jag var så jäkla nervös hela vägen dit och fram tills att jag skulle lägga fram det. Det gick bra, hon är verkligen toppen. Sedan var det bara det värsta kvar, vilket var att lägga fram det till min Chef och kollegor på företaget som jag är inhyrd hos. Jag älskar verkligen mina kollegor och jag kommer sakna dom så jäkla mycket, men nu är det gjort. Dom tog det bra.

 

Nu ser det ut såhär iallafall, att mitt kontrakt på lägenheten går ut 31oktober och kontraktet på jobbet 30november. Så har jag inte fått något jobb innan dess så kommer jag att bo hos en kompis här i Östersund sista månaden och jobba. Annars, om jag skulle få ett jobb innan dess, så flyttar jag in hos min moster eller syster i Sundsvall, medans jag jobbar och söker lägenhet. Det lutar även åt att jag kommer köpa mig en lägenhet där. 

Så ser det ut just nu och jag är så jävla glad att få vända ryggen till den här staden för att aldrig se tillbaka igen. Det som kommer bli så tråkigt är att jag inte kommer träffa mina kompisar som bor här något ofta men det löser väl sig. Jag måste helt enkelt tänka på mig själv nu, vad jag vill. Det är något jag aldrig har gjort och jag känner mig så fri, att få ta kontroll över mitt egna liv. Göra vad jag vill och leva som jag tycker. Man har bara ett liv och jag ska minsann göra det värt att leva. Jag ska inte sitta om 30år och ångra att jag inte tog chansen, ångra att jag stannade kvar i det där dåliga förhållandet i flera år osv.