FIGHT WITH POWER

Idag var dagen D. Idag hände det. Jag trodde att jag skulle slippa det, fast jag innerst inne visste att det inte var fallet. Det här vad det som gömde sig under toppen på isberget. Fan vad tokigt det här är. Har ingen lust att göra någonting, fast jag måste. Nä, det är bara att rycka sig i kragen antar jag? Tror jag ska avsluta den här depp-dagen med en sorglig film, få gråta ut och få saker ur systemet mer en i textform. Wey, fan vad jag ser framemot det. Verkligen.
Inte alls.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0