100 bilder senare fann vi stugan! Jag hörde ett brölande ljud när vi var ca 100m ifrån stugan, men vart inte tagen på allvar. När vi sedan kom fram och stälde ner våra ryggsäckar vid eldstaden så hördes ett brölande igen, på baksidan av stugan där det är som en brant backe ner. Vi fick panik, tog våra saker och sprang upp till altanen på stugan och började planera möjliga flycktvägar. Allt ifrån att krossa en ruta på stugan till att möta faran och slåss med en kniv. 

 

Efter en stund när vi hade lugnat ner oss gick vi tillbaka och gjorde upp en eld. Då hördes ett brölande igen och någon kvist som knäcktes. Jag var helt säker på att min sista stund var kommen, att jag skulle dö ute i ödemarken, så jag tog ett fult kort på mitt ansikte till dom efterlevande. Sedan lugnade vi ner oss igen och jag ringde min far för att försäkra mig om att alla vilddjur blir rädda och man lever om. Jag hade nämligen fått för mig att dom kan bli nyfikna om man pratar. 

Så hela vägen hem (skrek) sjöng vi på allt ifrån häftiga Disneylåtar till djupa Dreamworks-tragedier.

Vi överlevde. 

 

 

Haha, världens sötaste lilla larv ramlande ner från ett träd brevid oss när vi stod och fotade och gud vad stark den var! Den orkade hålla upp sin lilla korvkropp med enbart fyra ben. Heman-larven.

 

 

Det jag såg mest fram emot med vår lilla hike var just den här platsen. Det är en söt liten bro med en pålande bäck som rinner under den. Jag lyckades få några bilder som vart helt ok, men jag önskar verkligen att jag hade haft mitt stativ med mig, men det blir så bökit att konka på det på tåget osv. Så jag fick använda bron som stabilisator osv.

Bilden längst ner vart överexponerad osv.

Osv. Osv. Osv. Osv

 

Gud. Så mycket bilder jag har hållit på och nuxxat med ikväll. Tog ju kanske 300 bilder när vi var ute och vandrade idag. Jag är tyvärr inte klar med bilderna, så dom kommer i ett inlägg imorgon. 

Efter vandringen så drog vi och badade, eller ja, jag badade. Naken, såklart.

Sedan vart det en sjukt rolig komedifilm och en hallongrogg. Trevlig lördag, jagvisst. 

Måste dock sova nu, jag har pendlat mellan microsömn och zombieläge nu ett tag. Måste få sova NU.

 

 

 

Så, nu är jag ombytt och redo för en vandring i vildmarken. Väskan är packad och batteriet till systemkameran är fulladdat! 

 

Nu kör vi.

 

 

 

Ligger i sängen och filosoferar. Nu är jag tillbaka i mitt gamla flickrum igen som har gula tapeter med en Nalle Puh-bård på väggarna. Jag kommer ihåg när jag var mindre och när mor och far skulle tapetsera om här nere. Jag hade bestämt mig för gula tapeter med Nalle Puh för jag hade sätt en vän som hade det och vart så avundsjuk. Haha, gud vad jag ångrade mig sen när jag växte upp och vart tonåring. Jag kommer ihåg när min syster sa till mig "- Ska du verkligen ha Nalle Puh Annelie? Tänk när du blir äldre och ska dra hem killar.." Men inte brydde jag mig om det, jag var typ 11? Varje kille jag tog hem sedan fick jag ursäkta mig för och skämmas. Tror tom att jag sa till någon att det var min systers gamla rum, bara för att jag skämdes så mycket haha. 

 

Egentligen borde jag sova nu för detta blir ingen sova-ut-helg heller. Imorgon ska jag och min soulmate vandra genom skog och mark upp till en stuga, ta massa fina bilder längs vägen och när vi kommer fram så ska vi göra upp en eld, grilla korv, mallows och bara njuta av skogslivet. Det blir fint det.

Sedan efter att vi har lyckats hitta hem igen så blir det nog att trycka en kebabrulle (vad annars) och sedan avsluta kvällen med grogg. Vilket jag inte druckit på ett X antal år, det blir spännande. Spårar det ur? Det väntas att se.

 

Sedan på Söndag så blir det till att äntligen åka och äta Ungersk glass, som jag har längtat. Kanske man unnar sig en Ungersk voffla också? Åh, är det inte Ungerska langos som är så jävla goda också? Dom kan mat dom där Ungerna. Mm, det kan dom. Man kanske skulle åka till Ungland där dom kommer ifrån och bara äta.

 

Aja, dax att knoppa. Har en lång dag framför mig imorgon, hoppas bara att vädret är med oss!

 

Godnatt

 

 

 

 

Har suttit och kollat igenom min blogg från början, år för år, månad för månad. 3 år. Det har hänt så mycket, man har gått igenom så mycket, kännt så mycket. Jag skulle inte vilja gå tillbaka till någonting om jag fick, inte för att det var dåligt men mer för att jag mår bra i mig själv nu och för att jag vet att jag kommer må ännu bättre. 

 

För det första så är jag ensam nu, ingen pojkvän eller så. Det är första gången i hela mitt liv som jag "står på egna ben", inte har någon anpassa mig till, ingen som jag måste ändra mig för eller som får mig att må dåligt. Jag måste erkänna att det är bra skrämmande. Jag vet som inte själv vad jag själv gillar vad som är "min grej" och så. Jag har som aldrig kunnat ta reda på det tidigare för jag har då alltid haft någon med sina intressen osv. Jag har varit så att när jag har varit kär, så har jag intresserat mig för vad min partner gillar och typ glömt mig själv. Jäkligt dåligt, iknow. Men jag har inte haft tid med mig själv helt enkelt. 

 

När jag var yngre hade jag förhållanden typ helatiden, var tillsammans i någon månad, gjorde slut, vart tillsammans med någon ny osv, som alla 14åringar. Sedan träffade jag en kille i 1an på gymnasiet som jag var tillsammans med i 4 år innan det tog slut då känslorna försvann och jag träffade en ny som tog mig med storm men som även det tog slut.

 

Nu är allt det där över och jag har äntligen tid för mig själv och det är jag så glad över. Nu kan jag pröva saker, göra saker utan att tänka på vad någon annan ska tänka om det, slippa nojiga tankar och ha 100% fokus på mig själv helt enkelt. Haha, jag låter som en jäkligt osäker tjej nu antar jag. Oerfaren om ensamhet och egentid skulle jag vilja säga. Det är skrämmande, men det är samtidigt spännande. Jag lär mig saker om mig själv nästan varje dag. Nä, nästa person som jag korsar väg med kommer att få se en så jävla bra tjej. 

 

Ja, nu vet ni lite mer om mig. funfun

 

 

 

 

Vart inga bra bilder idag. Hade fel inställning på kameran.. tyvärr så har jag bara en viss tid på mig att fixa allt. Så det här får duga. HM, YEPP.

Bilden är förstor också, fan. Får ända sen.

Jag har haft ett störningsmoment i min vardag som jag måste få dela med mig av. 

 

Jag har två laptops. Den ena är 10 datorår gammal, laggar utan dess like och den har buggar och tror att Windows är förfalskat. Den andra datorn är ny, snabb och ja, bättre? Men endå tvingas jag använda den gamla då jag redigerar mina bilder, för den är enda av dem som har en minneskortsläsare och jag har tappat bort min överföringskabel till kameran. Riktigt irriterande då jag inte kan se på en film eller så samtidigt som jag nuckar för det finns ingen hdmi-ingång på den gamla.

Då kan man ju tänka sig att jag skulle kunna använda den nyare till det men icke. För jag har bara en laddare som har slagit ut båda batterierna till datorerna så jag har tvingats tagit ut dom och köra kabeln i kontinuerligt, i en dator i taget. Struligt? Jovisst. 

 

MEN. Nu har allt löst sig. Det visade sig att jag har varit IQ-Fiskmås när jag har kollat efter en läsare på den nya datorn. Det sitter ju självklart en minneskortsläsare i den! På ett ställe som bara Nicolas Cage skulle kunna hitta i National Treasure. Jag är lycklig nu. Det här kommer spara mig så jäkla mycket tid och energi. Plus att jag nu (äntligen) kan jag redigera mina bilder i CS6 istället för CS5. Yeey. Låter jag nördig nu? So be it.

Skönt att få det där ur systemet, nu kan jag glömma den dåliga tiden jag haft med den gamla och bara njuta av det underbara som den nya kommer att ge mig. 

Godnatt

 

 

 

 

 

Det var någon som kommenterade och ville ha receptet på morotskakan! Så here it is:

(Cupcakereceptet kommer imorgon)

 

 

 

3 ägg

3 dl strösocker

3 dl vetemjöl

1 tsk vaniljsocker

3 tsk bakpulver

1 1/2 tsk malen kanel

1 tsk malen kardemumma

1/2 tsk malen ingefära

1 nypa salt

1 1/2 dl solrosolja

4 1/2 dl rårivna morötter

 

Till Frostingen

60 g mjukt smör

4 dl florsocker

1 tsk vaniljsocker

Skal av 1 lime

100 g philadelphiaost

 

Gör Kakan såhär: 

Sätt ugnen på 150 grader.

Vispa ägg och strösocker vitt och pösigt.

Blanda alla torra ingredienser och vänd ner dem i äggsmeten. 

Tillsätt solrosolja och rårivna morötter.

Fyll smeten i en smord form och bröad kakform med löstagbar kant, 24 cm i diameter.

Grädda i mitten av ugnen i cirka 55 minuter. Prova med en sticka, den ska inte vara kladdig.

Låt morotskakan svalna.

 

Gör Frostingen såhär:

Vispa alla ingredienser krämigt.

Bred frostingen över morotskakan.

 

Receptet är Leilas, såklart.

Har haft en myskväll ikväll. Jag har äntligen fått bjuda på mitt älskade fika som uppskattades! Och vad jag åt.. Jag unnande mig så mycket.. Kom på efteråt att jag glömde att äta middag först, så min middag bestod av cupcakes och morotskaka. haha.. Jag mår så jävla illa nu, vill typ spy. blä..

 

 

Ja, det är ju inte direkt den vackraste lunchen jag har ätit, men satan så god! Jag stekte bananpannkakor igårkväll som jag värmde upp idag och åt tillsammans med hallon. Mumma. Vart dock ganska mycket, så fick lägga undan hälften. 

 

Nu blire film och popcorn med guru.

 

 

 

 

Vardaglig outfit idag. Inget speciellt. HM. Jag måste sluta handla från HM. Iallafall jeans, iallafall dessa. Rumpan blir så platt och oformlig. Inte kul. Dock så börjar mina kläder sina ur garderoben.. Så jag har inte så mycket till val.. får nog ta och med mig ett gäng kläder hem i helgen som jag får tvätta. Kom på nu att jag ska ju ta med mig en resväska hem som jag ska ha när jag åker till Göteborg, då kan jag ju ta med halva smutstunnan hem! Wey

Jag klarar inte av det här längre. Vad ser jag när jag ska gå och lägga mig om inte en silverfisk i mitt sovrum!!! Det räcker inte med tusenfotingar utan jag ska ha mera kusar här! Jag dödade den med mobilen. Vad ska det komma härnäst?! En tarantella? Skorpion? Timmerkuse? Kackerlacka?  Nä, fyfan vad illa det här känns. Blir till att ringa Anticimex igen imorgon så dom får sanera för dom här jävla krypen med. Tills dess (från och med imorgon) så kommer jag att sova på soffan. Det är en sak som är säker. 

 

Nä, dax att avsluta kvällen och i vanlig ordning så lägger jag ut en crapig mobilbild. Dag2 i min träning. Yey. Natti

 

 

Ett litet kort på mig och min fina kille i mitt lilla sovrum. 

Det må vara litet, men det är så mysigt. Speciellt när man har lilla sötlurven kurrandes i sängen. Kalla mig galen kattjej, men jag älskar verkligen min lilla Simba. Han är så jävla snäll och man får göra precis vad man vill med honom utan att han spårar ur som vissa andra katter kan göra. Varje dag när jag kommer hem på lunchen eller när jag har slutat, så står han redo vid dörren för att välkomna mig hem. Nä, jag är välsignad med min lilla guldgosse.

 

Avnjuter en god kopp grönt te efter min lilla Workout. Haha, undra hur många gånger jag har öppnat kylen ikväll och tittat på cupcakesen och morotskakan. Det går inte att räkna. Men jag är så jävla stolt över mig själv som inte har unnat mig en enda bit!